selfmachine

Med vissa svårigheter slår jag upp ögonen. Funderar på mitt nästa drag. Ska jag krypandes försöka ta mig till duschen och lägga mig där tryggt i fosterställning? Ska jag ignorera väckarklockan som skriker av förbestämd plikt gentemot ett av mina jobb?
Slänger en snabb blick på min mobil som numera passerar under namnet Judas, och förstår att mina många(många) sms som skickats iväg, de flesta med ett leende i mjugg(av min lur), har besvarats. Jag väljer att stå mitt kast, läsa igenom det som min telefon med egen kraft och jävlighet kastat ut i smsrymden och svaren från de förvirrade mottagarna.
Hurfantänktejag?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0