mehvafaan

Håhå jaja, här har förgyllandet av någons dag redan varit vaket och avklarat innan lunchtid. Träffade mor min tidigt och blev bjuckad på frukost på Bagarstugan. Förvisso var det hon som betalade och alltså förgyllde min dag på sådant sätt, men jag pratade öppenhjärtligt och skvallrade - något jag vet att Cricko(morsan) gillar = förgyllning.
Dagens andra goda gärning gjordes genom telefon då jag gav bort mitt favoritlinne - signerat med ett muntligt avtal till Preggo-Elin(fortfarande inget barnafödande i sikte, men hoppet är att trollungen kläms ut inom ett par dagar) - vilket gjorde henne svinaglad(bäst för'na).

Helt utmattad av dagens görningar funderar jag på att lägga mig i fönstret i min fjantblommiga bikini = grannars dags-förgyllning.
Näjäklar jag ska ju ta passkort. Jag planerar att se ut ungefär såhär, mycket trevlig och snäll så jag får komma in i världens olika länder.






I helgen får jag chansen att testa på ett nytt ställe(nytt för mig, inte nytt för allmänheten liksom) att lira plattor på, det ska bli spännande.

Idag har varit en kass dag. Inte för att jag inte haft trevligt, och inte för att jag på något sätt mått dåligt(förutom plötslig feber pga. solbadande), utan för att jag - som jag insåg när jag såg mig i spegeln - idag har sett ut ungefär som en påse skridskor.
Ibland har man sådana dagar helt enkelt, och trots mitt frånstötande anlete, känner jag mig ändå nöjd med mig själv. Jag har förgyllt någons dag (Buffy's) och från och med nu funderar jag på att göra det till mig dagliga uppdrag. Inte att bara förgylla Idas dagar alltså (här är meningen att hon ska kommentera att jag alltid gör det thankyouverymuch), utan någon utvald stackare som behöver mig.
Så om ni känner någon som behöver vardagen förgylld, tveka inte att höra av er om exempelvis korttrick(OBS. här finns ingen möjlighet att ställa något krav på undertecknads talang), hittepåhistorier kring mitt kärleksliv, ett utdrag av osynliga arbeten(makaronurgröpare tillexempel) eller annat dylikt.

Godnatt

Har för tillfället grava beslutsfattningsproblem. Har blivit erbjuden att ta en svettig buss till arkösund, åka till Buffys land(med bil med sådäär fungerande AC) eller städa en kompis lägenhet. What to do!?

För övrigt drömde jag att jag hade ett hål i magen där jag kunde trycka ut mina inälvor igenom. Det låter inte så mysigt men jag vill påstå att det var en upplevelse.

Nåja, dags att förgylla någons dag.

Sluta ge mig dåligt samvete. Jag har drabbats av en förhoppningsvis ofarlig och kortvarig magsjuka och kan därför inte ta del av allt vad semester borde innebära. Eller, vilket ljug, jag kan titta på film och läsa böcker, men det känns ändå inte optimalt. Vad värre är, är att varenda en av de jag vill umgås med har felplanerat sin semester och kan varken hänga eller pyssla om. Eller, vilket ljug igen, jag har blivit ompysslad på deltid, tid delad av två av mina framtida män.
Den ena är - som ni säkert egentligen redan vet:

James Franco





Såhär kul hade han åt att jag inte kunde äta.
Han är så tokig den där James

Är hittills nöjd med min insats i midsommarfirande. Kan man vara något annat efter vinst i fyra tävlingar av fyra möjliga?
Det hela började med brännboll, efter en timmes lång siesta för undertecknad(detta för att samla kraft inför bataljerna), där mitt lag var ett ihopplock av blandat löst folk. Med Karro a.k.a. A-t som brännare började vårt lag med sämsta möjliga förutsättning. "Byt ut brännaren" skanderade ropen efter första slaget/miss av bolltagning (okej det var mitt rop som ekade, dock inte att förminska). Men upphämtningen gick snabbt. Karro fick till slut in rutinen med att fånga bollar, vi andra var som snabba vesslor efter innelagets halvfjäsiga slag, och redan i halvlek ledde vi med överlägsna två poäng.
Väl inne gjorde vi det vi gör bäst - sköt bollen åt sidorna, manglade ner utespelare och varvade - och vann.

Spelomgång två blev för undertecknad en supersize-plockepinn-tävling mot Buffy a.k.a. bör-inte-hålla-i-spjutliknande-föremål. Trots min darriga hand plockade(!) jag hem segern med fyra pinnar upp.

Inför nästa tävling kände jag att en rekognosering av möjliga spelparters var tvunget. Att Patrik a.k.a. Karro's man var rätt person att förklara ord för blev det självklara valet, även någon Niklas fick haka på det framtida vinnarlaget i spelet "Med andra ord".
Känns det ens nödvändigt att avslöja att vi vann? Tvivlade någon?
Icke! Emma vs. övrigt pack = 3-0

Så inför den sista tävlingen. Med så många plus på min sida var jag genast snabb med att återigen scanna utbudet av lagmedlemmar. Eftersom Buffy varit så nedslagen av sin otur i spel (=?) lät jag henne få den åtråvärda platsen vid min sida. Denna gång var det "Från a till ö" som stod på bordet. Patrik lämnade bordet i protest/fylla och Niklas passades över till Filip, vars tidigare lagmedlemmar hade gjort honom mycket besviken.
Buffy drog nästan sitt strå till stacken, men tröttnade till förmån för öl. Själv satt jag i slutet som ensam vinnare, med Herr Råsmark i direktlänk/mobilen från Hjo som mitt största fan(?).

Så - efter mycket om och män som inte klarar av att se en segrande kvinna - ligger jag nu äntligen i min säng. Efter en relativt sömnlös natt pågrundav barnsittning och fyllestök, känner jag mig nu trygg i att få vara slappaste katten i stan och ägna resten av helgen i sängen framför Modern Family.

Nämnde jag förresten att jag ska spela skivor på Veronica Maggio-spelning?
Den 10 September hittar ni mig bakom skivspelarna i Linköping.
Jag känner mig otroligt ball.

Började dagen med en modifierad försovning, alltså en självvald sen uppstigning. På jobbet var det dubbelt upp av brudar liknande hon på "We can do it" bilderna, jag själv och Ingrid snajdade till det såhär dagen innan Midsommar. Förutom ett fail gällande sko-val var dagen snudd på perfekt.
Men det blev bättre.
Kl 19.58 klev jag innanför min dörr, slängde av mig jeansoutfiten som ersattes av världens-kanske-fulaste-men-skönaste-mysbrallor och la mig i soffan.
Ja. Nu börjar min semester.

Livet är väldigt fantastiskt

Ibland funderar jag över hur fantastiskt fint det vore om tjejer kunde sluta vara avundsjuka, sluta förstöra, sluta behöva hävda sig genom att påpeka att andra är sämre, sluta vara så himla elaka mot varann.
Det skulle liksom betyda att vi inte längre hade en armé med små rädda flickor, av osäkra tjejer som tvivlar på sin förmåga för att någon sagt till dom att de ändå inte klarar det, av egentligen helt underbara kvinnor som tror att de måste gömma sig och sluta vara de dom är.
Jag tänker mig att utopin kanske dröjer, men att jag fortfarande tänker orka kämpa för den. Jag tänker att om man istället för att försöka förstöra för varann - börjar stötta varann, börjar berätta för de man har runtom sig att de är magiska och börjar hjälpa varann så kommer vi istället få en stark armé av kvinnor som vågar, som kan, som vill, som styr, som kämpar och som bortser från alla påstådda begränsningar.

Känner att jag vill leva farligt. Känner även att det kanske inte är bra för mig. Men jag kan inte sluta. Mina tangenttryckande fingrar hinner knappt med mina nyckfulla impulser, försöker de undermedvetet hindra mig?
Jag har kanske reserverat femton böcker att hämta ut på skolbiblioteket. Så mycket böcker kan jag knappast bära på egen hand. Jag kommer förmodligen inte heller hinna läsa alla. Men ändå fortsätter min närmast autistiska hjärna att söka stora teoretiker och nya idéer.

Det är återigen dags att skriva världens bästa uppsats. Men denna är ungefär fyra gånger större än den förra.
Och problemet - som alltså gör att jag just precis nu sitter i skolan och vild-lånar böcker - är att jag inte riktigt vet vad jag vill skriva om.
Jag tänker att det ska få komma av sig självt.


Okej då. Jag vet typ vad jag ska skriva om men det är hemligt tills vidare.

Kom gärna in på jobbet fler gånger. Du vet ju numera om att vi hade ett moment. Även om du kanske inte märkte det. Eller visste om att vi var ihop. Nu vet du vad jag heter och jag vet vad du heter och spelar det egentligen någon roll? Japp. Det gör den här förförelseprocessen lite lättare.

Min mobil har förresten fått någon slags könssjukdom och slutar fungera titt som tätt. Jag gissar på att den är kanske den hundrade tekniska prylen som begått självmord i mina ägor. Stackare.

Nu ska jag somna om. För det får jag idag.

Har de senaste dagarna varit otillgänglig (detta beroende lite på vem som behövt mig givetvis, men i allmänhet - otillgänglig) och frånvarande. Orsaken stavas närvarande vid jobb. Jag vill påstå att jag jobbat mer än vad jag varit hemma. Jag vill även påstå att det är orättvist att en sån ledighetsanhängare som jag ska behöva arbetsleda i sina tröttaste stunder.

Nu ska jag och min framtida sambo äta frukost. Jag tror/hoppas att hon har saknat mig. Sen ska jag till jobbet. Igen. Det tycker jag är jättekul.

Det bästa med att sova bredvid en godisskål är att man snabbt som attan kan slänga i sig ett par stycken, få sockerchock och vakna till trots koma-liknande trötthet. Värt.
Nu ska jag återigen sätta på mig flatskjortan och sedan bege mig till helgens första spelning.

Nästa problem är för övrigt att tänka ut ett nytt examensprojekt. Förslag uppskattas. Dom ska helst vara roliga. 
Tack

Så kommer då svaret från min favoritlärare. "Jag tycker du har helt rätt". Ja Ramsten, det är därför du är min favorit.
Efter två dagars jag-vill-inte-jag-vill-hellre-tjura-läge så känns min skolframtid någorlunda räddad. Från första stund visste jag att "det förvirrade geniet" Ramsten skulle komma att betyda mycket för min utbildning. Idag visade det sig att min intuition varit rätt. Han har även deklarerat sig som min framtida handledare.
Tacka vet jag teoretiker.


För övrigt, planerar att spela svinbra musik på Saliga Munken idag. Kom dit vetja.

Med lyckobringande jupiter fast inbäddad i ditt tecken, är detta en positiv period för dig, när du upplever det lugn som följer av trygghet och en stark övertygelse om att dina planer för framtiden kommer att lyckas. Det är en utmärkt tid för dig att engagera dig i idealistiska, kreativa eller filantropiska grupper. Ekonomiskt sett är möjligheterna många för att dra in pengar, men också lika många vad gäller att göra av med dem. Hur som helst kan du slå mynt av en nyligen upptäckt fallenhet för kommunikation. Efter en viss inledande förvirring blir du mer fokuserad och kan förbinda dig att utveckla och använda dig av en förhöjd social kompetens, något som leder till utmärkta resultat på jobbet med kollegor och chefer.

Tack till Buffy för vidarebefodrandet av denna peppande text.

Har fina bloggar. Jag har en ful. Det är ett mycket mycket aktivt val. Jag känner att en ful blogg tjänar sitt syfte mer än en fin. Om jag hade jobbat på någon slags design hade det ju varit uppenbart att jag inte haft något liv. Nu är det bara subtilt antytt och dolt mellan raderna med väldigt ogenomtänkta ord.

Mitt liv är dock just nu mycket begränsat av en fruktansvärt speciell man. En människa som från dagen vi sågs har gjort mig till en tvivlare. Han påstår sig vilja göra det som är bra för mig, bra för mitt liv - bra för min framtid.
Han ljuger, det gör de ju så ofta, men han är nog en av de värsta lögnarna någonsin. Han har låtsas vara förstående, har invigt mig i falsk trygghet, för att sedan totalt slå ner mig och kapa mina fotknölar med att svika mig.
Jag talar givetvis om min handledare.
I flera veckor har jag nu haft en lugn känsla i kroppen av att ha klarat vårterminen 2011, kanske inte galant - kanske snarare med nöd och näppe - men ändå godkänts av ledarskapet.
Igår föll domen.
Jag har enjävlamassaskit kvar att göra. Detta tycker handledare Jonsson att jag bör undsätta min sommar till. Jag tycker att han kan ta sin ljudredigerare och stoppa upp den i sin beniga röv.
Detta har jag givetvis inte förmedlat till honom, utan som den fromma och väluppfostrade dam mina föräldrar lärt mig att vara svarade jag hövligt men bestämt att jag inte fann någon nytta i det som han påstår att jag har kvar att göra.

Jag tror jag ligger väldigt väldigt pyrt till och ber nu någon snäll själ att klä ut sig till min dubbelgångare, möta honom på skolan nästa vecka, lösa mina uppgifter (tillexempel lyssna på tre timmar "radioteatern ger" och klippaochklistra ett - av honom, mannen med Sveriges mest monotona röst - hemmagjort radioprogram), och producera fram ett sablarns Godkänt i mitt betyg.

I prispotten ligger ett rosa nagellack som efter en dag ger ett chict avskavt intryck, fyra skruvar som tillhör någon slags Ikea-möbel och sju ballonger som håller en evighet(finns kvar sedan mitt födelsedagskalas). Tack

Aldrig någonsin igen kan komma ihåg en pin-kod, alltså aldrig, även när du får en ny.
Och må din klocka alltid gå tjugo minuter för sakta så att du alltid kommer för sent
Och må köttätande myror äta upp dina ögonlock så att du alltid är trött
Och även när du är pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut..
Och må dina hårddiskar förevigt alltid krasha

Diskussion:
Vampyrer eller vargar(fortsättning och fördjupning av dagens dilemma)

Dialogs-ton:
Vulgär och politiskt inkorrekt

Sysselsättning:
Spotifylista

Meningsutbyte:
Buffy: "Vargpenis, det är ju kul"
Emma: "Meh, VA!? Du kan.. Du kan va"

Överraskning:
Buffy i kanindräkt skuttandes i min säng. True story

För det första är ensidigt väldigt tråkigt. Inte bara tråkigt, utan också ointressant. Det är inte konstigt att man inte reflekterar över något som inte gör något intryck, eller inte har några alternativ. I sånt som är tråkigt och ointressant ser man inga möjligheter, man bryr sig liksom inte om ifall det är kvar eller försvinner, för man märker det ju inte.
Jag tror inte heller på det där med lagom, jantelagen borde ha avskaffats i samma ögonblick som den bestämdes, och att tona ner något som egentligen är färgstarkt är ju ren idioti. Man behöver inte chocka, man behöver inte göra något extremt, jag tror bara att man ibland ska sluta tänka sig för.
Att tänka mig för ligger liksom inte i min natur, något jag ibland ifrågasätter men aldrig riktigt förändrar. Det är svinsvårt att ändra på något man faktiskt gillar och är ganska nöjd med. Jag har liksom mina bästa stunder och mest kreativa idéer när jag är tankemässigt oberäknelig.

Åh ibland blir jag så lycklig över mina dåliga sidor. Idag har det tillexempel lönat sig att inte kunna passa tider. Skulle börja spela kl 21, men satte en mental starttid på kl 22, och har alltså därför valt att inte lämna hemmet ännu. Döm av min förvåning när jag får samtalet som är alla trötta Dj's dröm - någon har tagit fel på datum och är redan på plats kl nio och börjat spela.
"Nämen oj, nänänä låt honom spela, det får vara okej för den här gången"(man måste ju låta som att man blir lite ledsen) var mitt svar till cheferiet, dock är min enda faktiska tanke "JAJAJAJAJA".

Nu ska jag dricka öl och vara sådär lycklig som man bara blir när man blivit spontant ledig

Buffy kom in till mig på jobbet idag med en överraskning. Till min stora förvåning och lycka har söt-tösen köpt en resa till grekland för oss att glida iväg på den 4 Augusti. Jag blev så glad att jag nästan började storböla(men det gjorde jag givetvis inte).

Annan, inte alls lika viktig information att ta del av är just nu:
- Jag skar mig i handen och nästan dog på jobbet idag
- Jag jobbar 14 timmar om dagen
- Jag har skaffat p-vän som snart tar studenten, minns inte vad han heter, men han hade vit mössa och ingen skäggväxt
- Jag trampade på en glasbit igår. Visste att barfotaspelning skulle straffa sig
- Jag ljög bara om studentpojkvännen. Vi är inte ihop. Jag tackade nej. På grund av avsaknaden av gemensamma intressen. Han gillar att vara ute på krogen och ropa "fyfan vad vi är bra" och jag avskyr just sådana fasoner.


Imorgon önskar jag mig rödvin, Otis Redding/Sam Cooke/Etta James-lyssning samt lugn och ro.

Lider just nu av mental klamydia. Behöver hitta komplement till min annars så svinbra musik för att kunna rocka sockor fyra dagar den här veckan.
Försöker lista ut vad jag har att röra mig med genom att läsa beskrivningen gjord av Puls/Hugo/(Pata?) som lyder:
HUGO Terrass - DJ EMMA: Här kan ni njuta av härlig musik anpassad för vår uteservering med stor skaka rumpa varning (soul, sommarpop, RnB, old school hip hop m.m.)

Eftersom Pata himself redan har namedroppat fyra av mina mesta spelade artister och claimat dom inne på dansgolvet där han, grävlingen själv, ska spela får jag väl skrapa ihop allt annat. Ett är dock säkert. Jag tänker spela sönder den här (i år igen):

Idag har jag och min kära vän Buffy tagit steget in i vuxenvärlden. Ja jo, vi har förvisso beräknats vara där ett okänt antal år nu, men dagens handling är något som vi båda kände gav oss vuxenpoäng å det grövsta.
Vi har bott hemifrån mer än åtta år vardera, vi har haft diskmaskiner i våra ägor, vi har tvättat i tvättmaskiner utan någon som helst hjälp från våra föräldrar, vi(Ida) äger en bil, vi(jag talar för mig själv) har tackat nej till att dricka alkohol med ursäkten att vi faktiskt måste upp och jobba imorgon/ligger i hårdträning/redan är för packade - MEN, något vi aldrig gjort är av största vikt för att få kliva ännu ett steg upp på den åtråvärda(?) vuxenpoängstegen. Något vi alltså glömt/inte vågat/bortsett från av kassa förklaringar;

Vi har köpt enjävlamassa kondomer
Utan att fnittra
Utan att rodna
Vi har köpt kondomer och känt oss mycket, mycket stolta.

Numera finns ett helt kompani av preventivmedel att finna i en skål på köksbordet, vilket vi hoppas gör att många fler tar efter vårt goda omdöme och kirrar hem. Använder man inte kondom anser vi att man borde bli fråntagen sin byxmyndighet.

Grattis Sverige på din dag.


En snabb uppdatering om läget;
- Jag har bränt mig på vänster axel
- Ida förlorade vadet efter fyra dagar
- Jag måste fixa fram en lösmustasch
- Håkan var fin och bra men fyrverkerierna var det absolut bästa
- Jag är rätt glad att vara hemma
- Jag ska spela fyra gånger den här veckan
- Jag kanske är asakär i någon men har inte bestämt mig än
- Delikatobollar är bland det bästa man kan äta kl 00.21 på kvällen
- Jag ska ta med mig ugglan till Hugo på tjejdejt
- Jag är kass på att passa tider