mehvafaan

53 dagar och typ två timmar till julafton. Och kär är jag förresten fortfarande. Ja. Och idag har jag fisit så det luktade ganska illa och han bara skrattar och gillar mig ännu mer säger han. Tack

Jag såg precis någonting jag vill ha. Snälla underbara människor som orkar läsa min blogg: JAG MÅSTE HA EN(flera går också bra) SÅNHÄR ANNARS TROR JAG ALDRIG MITT LIV KAN BLI KOMPLETT!






Mustasch på pinne!(Halsbandet blir jag också rätt glad för)
Jag har nästan aldrig velat ha något såhär mycket! Det vore helt perfekt för mig(och bältros) att ha på bröllopet*.




*Det är inte vi på bilden.

För att hedra Marks och Jonas 25-åriga förlovningsdag har jag här plockat ett urval av deras roligaste (och finaste) twittringar. Jag har alltså inte slutat med läsa-twitter-ovanan, den är lika up-and-running som vanligt.


Mark: Idag är det precis 25 år sedan vi förlovade oss. Bra att han frågade. Vilket makalöst och underbart äventyr det varit. Och fortsätter vara

Mark: Mörk gata. Ensam tjej. Och jag med ett uttryck av "nej, någon våldtäkt är då rakt inte aktuellt". Hon blir ju vettskrämd

Mark: Justin Biebers självbiografi "Min historia" nu i bokhandeln! Vad är han, 17 år? Här, gratis: "Föddes. Åt. Pirrar konstigt i kroppen. Slut."

Mark: "Bilbo, ta med Balbo och Bolbo så hämtar vi nån ring på Kukajökull. Oj, nu ramlade vi i en grop. Och här sitter vi i 150 sidor".(Detta kommer som en eftertwittring/förklaring av hans åsikt om att Tolkien är en vanvettigt tråkig författare)

Mark: Regeringen tycker sjukskrivna ska arbeta med kultur, för då behöver man inte kunna något. Jag tycker sjukskrivna kan arbeta i regeringen.






Jonas: 27/10 för exakt 25 år sedan friade jag till Mark och fick ja. Ångerveckan har härmed gått ut. Öppet köp gäller inte längre. J+M=S

Jonas: Självgodhet är också en godhet.

Jonas: Till TV 4: nu kan jag bli Kvällsöppets programledare vetja! Sparar vi in de andra gästerna. Jag vill ju ändå bara höra mig själv prata.

Jonas: Tävlande i Idol borde lyssna noga på vad Alexander Bard har att säga. Med hans hjälp kan de bli stora popstjärnor. I Östeuropa. På 90-talet.

Jonas: Vill betona att jag personligen inte har något emot heterosexuella. Många av mina bästa vänner är det. Alla får ju göra som de vill

Som infinner sig när man upptäcker att Ica börjat sälja lussebullar. Det här är verkligen en bra dag.

Övriga tankar:
Man borde bli sambo med Kaa(från djungelboken), inte för att det vore kul att bo med en orm som försöker kväva en, utan mest för det roliga i att få presentera denne för andra. (Fundera gärna på detta och återkom om ni förstår vitsen.)

Är inne på min 17de vakna timme. Det känns just nu sådäär, men vill man ha bortamatch får man lida tidiga mornar.
Övriga tankar just nu:
Skulle jag passa som förskolelärare? Jag avskyr ju barn, men tänkte att det vore nice att få leka och pyssla hela dagarna. Jag är bra på det. Eller inte bra. Men jag gillar sånt där oansvarigt och roligt.

Imorgon går mitt rum från att vara en kliniskt ren zon(tüp) till att vara en måleriarbetsplats. Jag har antagit att jag är sjukt bra på att måla, vilket gör mig överdrivet säker på att snart kunna stoltsera med ett perfekt nymålat rum (i värsta fall lägger jag mitt hopp på Bältros), alt. ett helt okej nymålat rum.

Vill man se några av mina tidigare måleri/konstverk, är man välkommen till Carlings på torsdag - måndag, då ett av mina bästa bidrag till den konstnärliga världen kommer pryda (kanske täcka) Carlingsskylten.


Tjipp

Det här är världens kanske menlösaste inlägg någonsin. Men om man någon gång ska använda sig av ordet "chipstutte" och behöver göra detta skriftligt(det kan ju hända), vore det roligare och mer passande att stava det med tj(även uttalet bör ändras, med ett tydligt T). Testa själva och känn känslan av hur rätt det är.

Tjipstutte

Spin-offar vidare på dagens vettigaste tanke, som slog mig under dagens första tre timmar av projektredovisningar av blandat halvintressant innehåll. Jag borde verkligen göra något med mitt liv. När jag var liten var jag(som tidigare nämnts) helt övertygad om att jag skulle bli sjörövare - alltså leva laglös på de sju haven(vilka de nu är) och plundra och skövla(vad det nu betyder).
Idag såg jag mig själv precis där jag är, ca 20 år senare, i ett klassrum på ett Universitet, i hopp om att slippa bli så pass vuxen att jag måste söka ett "riktigt" jobb.
Vad hände?
Ska jag redan nu börja ta mig i kragen och inse att det är dags att ta tag i något slags vuxenliv, eller borde jag följa min instinkt som säger att "man behöver aldrig bli vuxen sådär som folk säger att man måste bli". Min förhoppning har liksom varit att allt kommer lösa sig; att jag kommer sitta inne på ett ständigt pengaflöde, att jag kommer kunna resa vart jag vill, bo vart jag vill och aldrig behöva ta viktigare beslut än vad jag ska äta till frukost eller om jag verkligen behöver ett par skor till.

Just nu är jag iallafall påväg att göra mitt vuxnaste på länge, jag både hoppas att det ska gå vägen, alternativt inte alls - då har jag iallafall gjort ett försök och kan luta mig tillbaka med tanken och vetskapen om att jag inte riktigt är vuxen än.

Jag erkänner. Jag har inte ett uns av den självdisciplin som krävs för att göra tråkiga saker. Ibland mår jag dåligt över det. Dock väldigt sällan. Idag är jag mest som ett uppspelt Emma-tvärtemot barn och fnittrar lite för mig själv åt hur det tråkiga förblir ogjort och det roliga och onödiga läggs tid på.
Imorgon drar De Stora Improvisationsdagarna igång. Två dagar med redovisning av "Det Här Har Jag Gjort Hittills".
Givetvis har jag försökt - och det är faktiskt tanken som räknas - att göra klart det sista inför mina 30 minuter of shame, men hamnade istället i soffliggarläge, som kanske är det skönaste läget en latröv kan hitta.
Jag insåg precis att jag inte sett ett enda avsnitt av Ensam Mamma Söker denna säsong och måste alltså fullständigt skita i Diskursanalys, Bloggerskor och Varumärkesteori till förmån för detta OÄNDLIGT intressanta program.

Dagens uppdrag är att inte göra något annat än att plugga, vilket för undertecknad betyder att allt annat i hela världen(utom just att plugga) känns fruktansvärt intressant och roligt.
Jag vill påstå att man pluggar som bäst när någon annan gör det åt en.

Tack Lollo för att du musiksätter mitt pluggande iallafall.

Spank Rock – Baby

Det bästa med att sova själv är att man kan äta pepparkakor i sängen och smula ner bäst man vill.



Här kan man va


Jaja. Just nu känner jag lite såhär:

Me And My Army – I Fought The Law And I Won

Bon Iver – Perth

Fleet Foxes – Tiger Mountain Peasant Song

Jose Gonzalez – Stay In The Shade


Tänk vad fint om jag kunde ha en sånhär spellista på min Hugospelning ikväll. Alla skulle bara sitta och stirra kärleksfullt framför sig och vara sådär höstmysiga som man blir när Lilla Spritdagen är igång.

Finns inga mått i världen som kan mäta hur mycket jag avskyr kapten röd. Bara det faktum att han ser ut som en mongo-frankenstein är ju störig nog.

Insåg precis att jag skitit i det blå skåpet, kastat glas mot stenhus och hela mitt väsen bara skriker dubbelmoral.
Jag har länge förkastat mina grannar och deras val av musik/pianospelande, men idag förstod jag att jag själv också är enjävlaskit-granne att ha.
Jag började nämligen spela jul-musik(på extremt hög volym) redan för en vecka sen. Sen dess har det spelats julmusik frekvent i Casa Buffy varje dag.
Dock vill jag påstå att de som inte gillar jul-musik(året runt) är antikrist och riktigt tråkiga grinchar hela högen(utom Bältros, han har fripass eftersom jag gillar honom ändå).

Förut - gjorde jag gröt(!) till frukost och misslyckades men vägrade erkänna det och åt den ändå

Nu - Mot pepparkaksinhandling och skola.

Idag blev dagen då jag raggades på av en 19-åring, en medelålders ögonlasrande man, samt skalade av mig min vänstra pekfingernagel(True Story!). Men istället för att lägga vikt vid sådana petitesser har jag istället valt att göra dagen till ära till Den Stora Spritdagen. Alla andra var ute igår och betedde sig illa(typiskt "på-pickalurven-beteende), medan jag idag hänger hemma med Världens Största Spritglas och omplåstrat vänsterfinger.
Ibland blir man inte roligare än man gör sig.


Ojustdet. Sprit är gott!

Mitt hår är sådär läskigt rent igen. Jag tror aldrig jag kommer vänja mig vid den känslan, därför undviker jag den så ofta som möjligt.

 Jag trodde man röstade på partiet med bäst politik, inte den representant som sköter sig bäst.
Om man är såhimla sosse innan, varför sluta nu? Det har väl absolut ingenting att göra med socialdemokraternas politik ifall en mustaschprydd man passar på att utnyttja riksdagssystemet(handlar inte en viss liten del av sossarnas politik om att kunna utnyttja vissa system förresten?), iallafall inte om man gillar partiets ståndpunkter(hähä stånd) i allmänhet?
Annars kan man ju lika gärna göra hela demokratisamhället till nån slags skollucia-röstning, att man röstar på den snyggaste(Gustaf Fridolin), om själva politikfrågorna ändå inte spelar någon roll.

(Rösta Grönt)

04.58 - Vaknar(WHAT!?).
07.10 - Bussresa från Vingåker med hetsig/racerkörande/(full?)-busschaufför. Jag trodde två gånger att jag skulle dö, men var oväntat lugn med detta(läs: morgontrött och inte riktigt verklighetsuppfattande)
07.58 - Tågresa från Katrineholm med tjurig och ganska asfet man med skinnkeps i lapptäckesmönstret av en sydstatsflagga som medresenär. Fotobevis finns.
09.24 - PRO-möte framför mig. De såg ut att vara på krigsstigen. Säkert för det där med Juholt eller så har priset på vetelängder gått upp.


11.21 - power-nap till ungefärliga 12.47 för att sedan halvskynda till jobbet.

78 dagar till julafton = 11 veckor och en dag(inte en dag egentligen utan sjutton minuter om man ska vara noga).

Idag har jag varit hemsk. Jag skäms över mitt beteende och lär inte förbättras någon gång. Men det ska här framföras att jag borde stå i någon slags skamvrå.
Jag gömde mig för någon, bara för att jag tycker denne är lite för käck och glad och jag känner stark misstro för sådana. Det är himla taskigt, men till mitt försvar så var klockan inte ens tio och jag tycker inte det minsta illa om denne, utan var bara inte på humör för ett svinglatt "HEJ HEJ! Oj vad kul att jobba idag och åh så fin tröja jag ÄLSKAR verkligen fredagar gör inte du också det nu kör vi!"(tack, tröjan är assnygg och ja jag gillar fredagar men mest om jag får dricka sprit)


Ida drog precis fram text-tv. Jag har inte sett text-tv på tv på kanske tio år. Trodde de hade lagt ner pga bristande text-tv intresse. Vet inte hur detta påverkar mig - positivt, negativt? Vild chansning: Inte alls.



State of mind i övrigt:
Längtande och hur fjantig som helst

Har gjort en revolutionerande upptäckt!
Idag, torsdagen den sjätte oktober, har för mig varit Den Stora Tvätta (Under)kläder-dagen. För er som känner mig kommer detta inte som någon nyhet, men jag har nästintill aldrig matchande strumpor, och detta är på grund av två anledningar. Den ena är extrem lathet vad gäller strumpsorterande(jag gör det inte, kastar bara in alla i garderoben och rycker första bästa två på morgonen), och den andra är givetvis det gamla "försvunna strumpor i torktumlaren"-mysteriet.
Ikväll tänkte jag att "nu är det väl dags att bli lite vuxen", iochmed stundande bröllop och allt. Sagt och gjort - jag kastade in ENBART jämna och lika par strumpor i tvättmaskinen(tråk-sorterade alltså innan tvättning), och när de nytvättade och rena togs ut ur nämnda maskin valde jag att hänga in dom i torkrummet istället för att kasta dom i torktumlaren(a.k.a boven i dramat), dock i lite randomordning eftersom det var andra kläder som också skulle hängas upp.
När jag nu gick ner och skulle plocka ihop de - såvitt jag visste - jämna paren strumpor, visade det sig att hela FEM strumpor saknade partner!? WTF!?

Det är alltså inte alls den stackars torktumlaren som är tjyvig! Den bör få tillbaka sin heder, få upprättelse och luddet ska genast plockas bort från det där filtret som man alltid skiter i att städa.
Det är tvättmaskinen som är bov och bandit! Eller. Är det torkrummet? Jag erkänner att jag mellan tvättmaskinen och torkrummet inte kontrollerade strump-paren överhuvudtaget och är därför lite av en kass detektiv.

Nästa tvätt-dags uppdrag:
Hitta den skyldige.

Fram tills dess - matcha strumpor varje dag utom två och en halv.

Ditt namn är snö! Aftonbladet varnar för snö! Då måste det vara sant!?!

Min plan:
Att snögubbebygga två gigantiska kön i någons trädgård, alt. i en park, alt. vartsomhelst.
För ett par år sedan när jag gick i gymnasiet prydde två dylika genitalieavbildningar Kristinaskolans/Musikgymnasiets skolgård. Stolt var bara förnamnet. Jag jobbade hårt(hähä hårt) för perfektion och när den ena några dagar senare hade segnat ihop(hähähä) var jag sjävklart där för att styra upp(häääääh) den igen.

Ni är ju så många, och jag är bara en, men jag hoppas ni tar mitt råd och börjar skärpa er.
Det är så oerhört fjantigt att försöka förstöra för varann, att slå ner varandras förhoppningar och drömmar. Tänk vad fint ifall alla fick ha sina drömmar och viljor ifred, utan att behöva känna sig motarbetade.
Det är lame med avundsjuka och skitsnack, någonting bättre måste ni väl ha att göra? Annars kan jag föreslå Wordfeud, Big Bang Theory samt självförtroendeutveckling.
Det verkar finnas få saker som för ihop tjejer så mycket som gemensamma fiender. Kan man inte bara skaffa kompisar på vanligt sätt? Som när man gick på dagis och insåg att man - precis som hon som satt bredvid - hade pannkakor som favoriträtt!


Nedan följer lite bilder på de vackraste, starkaste och underbaraste tjejerna jag vet. Och ingen av dom är lame.

När jag var typ 16 år var jag på min första skolfest. Jag minns det(knappt alls) som vore det igår, trots att det var ca 5(11) år sedan. Jag drack förmodligen Kir och var inne på No.1. i Finspång i ungefär en halvtimme innan jag var tvungen att gå ut och ta frisk luft(dock ej på inrådan av någon annan - jag var vuxen nog att inse det själv). Jag lämnade sagt och gjort Ettan med ostadiga ben, en mindre kaskad av drucken Kir i trappan påväg ut, och blev hämtad av mamma Cricko - som givetvis inte förstod aaaaalls att jag hade min första fylla( - jag luktade sprit lång väg sa hon, men jag skyllde på min kompis Amanda). (I efterkonstrueringen av nämnda upplevelse tror min mor fortfarande att jag var typ 20 när jag drack första gången, jag berättade för alla att jag lurat henne... yeah right)

Det är som ebola. Det smittar bara man andas.

Hittade till Ricky Gervais, vars kära vän Karl Pilkington är en av de roligaste(ovetande) männen i brittisk historia.

Karl just told me that if he's ever feeling too happy he calls me up to "get a bit annoyed" ha ha. Amazing

Loved it when Bieber said he flew all the way to Jerusalem "to be closer to God" Thought God was everywhere? What a fucking waste of money

As usual some people didn't get the joke. My point was if God is everywhere, you're always the same distance from him. No need to travel.

Karl is not on twitter I'm afraid. As he's said many times " I don't like fun"

I'll just tweet things Karl says on this feed. He's round here all the time for free food anyway






Den fantastiska Karl finns alltså tyvärr inte på Twitter. Men om man ändå är nyfiken på vad han kan tänkas slänga ur sig kan man läsa lite här:
http://www.pilkipedia.co.uk/wiki/index.php?title=Karl_Pilkington_Quotes_By_Topic

För er som inte förstår nånting av ovanstående, kolla genast upp An idiot abroad/En idiot på resa, eller fortsätt vara ovetande och o-upplysta.

Det är ju nåt otroligt hur man ena sekunden kan vara inne i ett skrivflow, för att nästa stund sitta och dricka Coca Cola på kall burk och fundera över när det egentligen ska börja snöa(jag chansar på november men hoppas på nästa vecka). Jag har - som jag egentligen vetat om hela tiden - ingen som helst självdisciplin vad gäller plugg. Dock har jag, tackolov, två helt fantastiska och snurriga handledare som säger "det där löser sig" och "man ska inte vara ambitiös" och lugnar mig när jag precis börjat skriva på min sjätte sida av "En oklar masteruppsats".


Andra nyheter är att Sveriges pretentiösaste man Marcus Birro dragit sig ur sitt claimade intresse att bli Kristdemokraternas nya partiledare. Intresset väcktes på söndagen(kanske efter en gudstjänst? Eller på bakfyllan) och dalade alltså lagom till måndagen(typiskt måndagsdepressionen att ge sig på folks brinnande en-dags-intressen).
Det är iochförsig inte konstigare än att på söndagen - dagen  efter Den Stora Sprit-dagen - tänka att "jag ska aldrig mer dricka", för att sedan på måndagen längta till DSS igen, och även fundera på hurifan man ska klara det måndagsdepressiva tillståndet utan alkohol.